{"id":1349,"date":"2022-04-22T13:27:39","date_gmt":"2022-04-22T12:27:39","guid":{"rendered":"https:\/\/sbunker.org\/?p=1349"},"modified":"2023-12-18T15:01:21","modified_gmt":"2023-12-18T14:01:21","slug":"hyrja-ne-nato-perspektive-nordike","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sbunker.org\/en\/analize\/hyrja-ne-nato-perspektive-nordike\/","title":{"rendered":"Hyrja n\u00eb NATO \u2013 perspektiv\u00eb nordike"},"content":{"rendered":"<p>Lufta n\u00eb Ukrain\u00eb duket se i dha fund mosvendosm\u00ebris\u00eb europiane. Shtetet si Zvicra, Austria, Suedia dhe Finlanda imponuan sanksione ndaj Rusis\u00eb. Mir\u00ebpo Zvicra dhe Austria gjenden qindra kilometra larg kufirit rus. N\u00eb an\u00ebn tjet\u00ebr, Suedia dhe Finlanda jan\u00eb buz\u00eb saj. Rrjedhimisht, k\u00ebto shtete nordike i shohin me shum\u00eb shqet\u00ebsim ngjarjet n\u00eb Ukrain\u00eb dhe druajn\u00eb se kriza mund t\u00eb p\u00ebrhapet p\u00ebrtej Ukrain\u00ebs.<\/p>\n<p>Pushtimi i Ukrain\u00ebs nga Rusia duket se do t\u00eb arrij\u00eb ta b\u00ebj\u00eb t\u00eb realizueshme, at\u00eb q\u00eb deri m\u00eb tani ishte gati e pap\u00ebrfytyrueshme, an\u00ebtar\u00ebsimin e shpejt\u00eb t\u00eb dy vendeve nordike \u2013 Suedis\u00eb e Finland\u00ebs \u2013 n\u00eb NATO. Sipas\u00a0<a href=\"https:\/\/www.defensenews.com\/global\/europe\/2022\/04\/14\/finland-and-sweden-pursue-unlinked-nato-membership\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">analizave e parashikimeve<\/a>, debati tanim\u00eb nuk ka t\u00eb b\u00ebj\u00eb me at\u00eb se \u201ca t\u00eb an\u00ebtar\u00ebsohet apo jo Suedia dhe Finalanda\u201d, por se \u201dkur dhe sa shpejt do t\u00eb an\u00ebtar\u00ebsohen ato\u201d.<\/p>\n<p>\u00cbsht\u00eb nj\u00eb moment historik dhe koh\u00eb e vendimeve t\u00eb m\u00ebdha n\u00eb gjeopolitik\u00ebn e k\u00ebtyre dy shteteve nordike, vendime t\u00eb cilat do ta determinojn\u00eb konfiguracionin e siguris\u00eb n\u00eb k\u00ebt\u00eb rajon t\u00eb Europ\u00ebs e m\u00eb gjer\u00eb p\u00ebr shum\u00eb dekada q\u00eb vijn\u00eb. Vendimi nuk \u00ebsht\u00eb aspak i leht\u00eb.<\/p>\n<p>N\u00eb Kosov\u00eb, p\u00ebr shembull, an\u00ebtar\u00ebsimi n\u00eb Aleanc\u00eb mund t\u00eb g\u00ebzoj\u00eb p\u00ebrkrahje t\u00eb parezerv\u00eb, por p\u00ebr vendet nordike hyrja n\u00eb NATO nuk \u00ebsht\u00eb se p\u00ebrcillet me shum\u00eb entuziaz\u00ebm. Para s\u00eb gjithash, \u00ebsht\u00eb nj\u00eb kalkulim i ftoht\u00eb q\u00eb tregon p\u00ebr vet\u00ebdij\u00ebsim se an\u00ebtar\u00ebsimi nuk do t\u00eb sjell\u00eb vet\u00ebm siguri, por ka gjasa t\u00eb p\u00ebrcillet edhe me tensione n\u00eb rajonin nordiko-rus.<\/p>\n<p>M\u00eb posht\u00eb paraqitet nj\u00eb p\u00ebrmbledhje e shkurt\u00ebr e pik\u00ebpamjes suedezo-finlandeze mbi an\u00ebtar\u00ebsimin n\u00eb NATO dhe evoluimit t\u00eb politik\u00ebs s\u00eb tyre t\u00eb jashtme si rezultat i pushtimit rus n\u00eb Ukrain\u00eb.<\/p>\n<p><strong>Nga neutraliteti n\u00eb mosinkuadrim, pastaj n\u00eb an\u00ebtar\u00ebsim<\/strong><\/p>\n<p>P\u00ebr t\u00eb kuptuar arsyet se pse Suedia dhe Finlanda nuk jan\u00eb an\u00ebtare t\u00eb NATO-s duhet b\u00ebr\u00eb s\u00eb pari nj\u00eb p\u00ebrkujtim t\u00eb shkurt\u00ebr t\u00eb historis\u00eb s\u00eb tyre. Suedia ka m\u00eb se dyqind vjet q\u00eb nuk ka \u00ebsht\u00eb p\u00ebrfshir\u00eb n\u00eb luft\u00eb. Gjat\u00eb Luft\u00ebs s\u00eb Ftoht\u00eb, ajo mori pozicion neutral karshi gar\u00ebs n\u00eb mes t\u00eb NATO-s dhe Paktit t\u00eb Varshav\u00ebs, aleanc\u00eb kjo e shteteve komuniste t\u00eb mbledhura rreth ish-Unionit Sovjetik, q\u00eb u shp\u00ebrb\u00eb me mbarimin e Luft\u00ebs s\u00eb Ftoht\u00eb.<\/p>\n<p>Mir\u00ebpo, q\u00eb nga fillimi i viteve \u201990 e tutje, pozicioni i Suedis\u00eb ka evoluar nga nj\u00eb neutralitet i mir\u00ebfillt\u00eb n\u00eb status t\u00eb nj\u00eb shteti t\u00eb painkuadruar sa i p\u00ebrket siguris\u00eb. Me fjal\u00eb t\u00eb tjera, kjo do t\u00eb thot\u00eb se gjersa Suedia vazhdon t\u00eb mos jet\u00eb an\u00ebtare e NATO-s, forcat e saj t\u00eb armatosura bashk\u00ebpunojn\u00eb p\u00ebr s\u00eb af\u00ebrmi me ato t\u00eb Aleanc\u00ebs, si dhe kontribuojn\u00eb n\u00eb forca paqeruajt\u00ebse t\u00eb p\u00ebrbashk\u00ebta (<a href=\"https:\/\/jfcnaples.nato.int\/kfor\/about-us\/welcome-to-kfor\/contributing-nations\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">duke p\u00ebrfshir\u00eb Kosov\u00ebn<\/a>). Procedurat standarde t\u00eb operimit t\u00eb ushtris\u00eb suedeze jan\u00eb n\u00eb p\u00ebrputhm\u00ebri t\u00eb plot\u00eb me ato t\u00eb NATO-s; kontrolli demokratik mbi forcat e armatosura \u00ebsht\u00eb i plot\u00eb dhe n\u00eb pajtueshm\u00ebri me parimet baz\u00eb t\u00eb shteteve t\u00eb konsoliduara demokratike.<\/p>\n<p>Megjith\u00ebk\u00ebt\u00eb, z\u00ebri i atyre q\u00eb n\u00eb t\u00eb kaluar\u00ebn kan\u00eb b\u00ebr\u00eb thirrje p\u00ebr an\u00ebtar\u00ebsim n\u00eb NATO, si nga ana e qeveris\u00eb, ashtu nga opinioni publik, ka qen\u00eb gjithmon\u00eb i ul\u00ebt. N\u00eb fakt, politika suedeze \u2013 thuaja i t\u00ebr\u00eb spektri i saj \u2013 ka qen\u00eb gjithmon\u00eb e qart\u00eb rreth politik\u00ebs ruse. Ajo nuk ka kultivuar iluzione mbi Mosk\u00ebn, sentiment ky q\u00eb \u00ebsht\u00eb hasur jo rrall\u00eb n\u00eb politik\u00ebn gjermane, p\u00ebr shembull. N\u00eb thelb, arsyeja e q\u00ebndrimit jasht\u00eb NATO-s p\u00ebr Suedin\u00eb shpjegohet p\u00ebrmes vet\u00eb historis\u00eb s\u00eb saj. Pse t\u00eb ndryshohet arkitektura e siguris\u00eb n\u00ebse kjo e tanishmja ka kontribuar q\u00eb vendi t\u00eb mos hyj\u00eb n\u00eb luft\u00eb p\u00ebr m\u00eb shum\u00eb se dy shekuj? Pra, nuk ka pasur arsye t\u00eb modifikohet konfiguracioni i siguris\u00eb. T\u00eb pakt\u00ebn jo deri m\u00eb tani.<\/p>\n<p>Finlanda, n\u00eb an\u00ebn tjet\u00ebr, ka dal\u00eb nga Lufta e Dyt\u00eb Bot\u00ebrore e p\u00ebrgjakur, me territor t\u00eb humbur, por kok\u00eblart\u00eb dhe krenare me betejat heroike t\u00eb qytetar\u00ebve t\u00eb saj kund\u00ebr Bashkimit Sovjetik. Ajo ndan kufirin prej 1300 km me Rusin\u00eb dhe, ndoshta m\u00eb shum\u00eb se \u00e7do komb tjet\u00ebr, e kupton shum\u00eb mir\u00eb psik\u00ebn e qytetarit rus, ambiciet, paragjykimet e frik\u00ebrat e tij.<\/p>\n<p>Ngjash\u00ebm si Suedia, edhe Finlanda gjat\u00eb Luft\u00ebs s\u00eb Ftoht\u00eb p\u00ebrvet\u00ebsoi nj\u00eb pozicion neutraliteti karshi Lindjes e Per\u00ebndimit, por me tendenca \u00e7do her\u00eb e m\u00eb t\u00eb m\u00ebdha p\u00ebrafrimi me NATO-n, duke marr\u00eb pjes\u00eb n\u00eb forcat e saj paqeruajt\u00ebse,\u00a0<a href=\"https:\/\/jfcnaples.nato.int\/kfor\/about-us\/welcome-to-kfor\/contributing-nations\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">si n\u00eb Kosov\u00eb<\/a>. Edhe n\u00eb k\u00ebt\u00eb vend, procedurat standarde t\u00eb operimit jan\u00eb n\u00eb p\u00ebrputhm\u00ebri t\u00eb plot\u00eb me ato t\u00eb NATO-s, nd\u00ebrsa shteti ka kontroll t\u00eb plot\u00eb demokratik mbi forcat e armatosura. Ndryshe nga Suedia, Finanda ka qen\u00eb n\u00eb luft\u00eb me Rusin\u00eb dhe mu p\u00ebr arsye t\u00eb kultivimit t\u00eb marr\u00ebdh\u00ebnieve stabile i \u00ebsht\u00eb dashur t\u00eb p\u00ebrjashtoj\u00eb opsionin e an\u00ebtar\u00ebsimit n\u00eb NATO. Deri m\u00eb tash.<\/p>\n<p>Finland\u00ebs i \u00ebsht\u00eb dashur t\u00eb punoj\u00eb shum\u00eb n\u00eb kultivimin e nj\u00eb raporti relativisht t\u00eb af\u00ebrt me Mosk\u00ebn, raport t\u00eb bazuar n\u00eb respekt dhe besim t\u00eb nd\u00ebrsjell\u00eb. \u00cbsht\u00eb ky nj\u00eb raport i af\u00ebrt jo si ai q\u00eb mund t\u00eb haset n\u00eb mes dy miqsh, por i till\u00eb q\u00eb mund t\u00eb shihet n\u00eb mes armiqve q\u00eb, p\u00ebr hir t\u00eb bashk\u00ebjetes\u00ebs, duhet t\u00eb gjejn\u00eb ura t\u00eb p\u00ebrbashk\u00ebta bashk\u00ebpunimi. K\u00ebshtu edhe Finlanda \u00ebsht\u00eb dashur t\u00eb m\u00ebsoj\u00eb si t\u00eb punoj\u00eb e madje edhe t\u00eb bashk\u00ebpunoj\u00eb me Rusin\u00eb. Jan\u00eb fqinj, n\u00eb fund t\u00eb fundit.<\/p>\n<p>Nuk \u00ebsht\u00eb e rast\u00ebsishme, q\u00eb finlandez\u00eb si ish-presidenti Marti Ahtisaari kan\u00eb nd\u00ebrmjet\u00ebsuar n\u00eb konflikte si ai n\u00eb mes Kosov\u00ebs e Serbis\u00eb. Kjo sepse njer\u00ebz si ai kan\u00eb g\u00ebzuar besimin e Per\u00ebndimit por edhe t\u00eb Rusis\u00eb. N\u00eb Finland\u00eb, p\u00ebrkrahja p\u00ebr an\u00ebtar\u00ebsim n\u00eb NATO ka qen\u00eb gjithher\u00eb m\u00eb e lart\u00eb se n\u00eb Suedi, por nj\u00eb hap i till\u00eb nuk \u00ebsht\u00eb nd\u00ebrmarr\u00eb p\u00ebr shkak t\u00eb mbajtjes s\u00eb balancit t\u00eb paqes me Rusin\u00eb. Sido q\u00eb t\u00eb jet\u00eb, nj\u00eb hap i till\u00eb mund t\u00eb merret shum\u00eb shpejt.<\/p>\n<p><strong>Mes siguris\u00eb dhe tensionit permanent<\/strong><\/p>\n<p>Agresioni \u00e7do her\u00eb e m\u00eb i krisur i Kremlinit ka b\u00ebr\u00eb q\u00eb opinioni publik si n\u00eb Suedi ashtu edhe n\u00eb Finland\u00eb t\u00eb dal\u00eb me shumic\u00eb pro an\u00ebtar\u00ebsimit n\u00eb NATO.\u00a0<a href=\"https:\/\/www.theguardian.com\/world\/2022\/apr\/13\/finland-and-sweden-could-apply-for-nato-membership-in-weeks\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Gjasat jan\u00eb q\u00eb aplikacioni p\u00ebr an\u00ebtar\u00ebsim t\u00eb b\u00ebhet shum\u00eb shpejt, mbase n\u00eb samitin e radh\u00ebs t\u00eb NATO-s q\u00eb pritet t\u00eb mbahet n\u00eb Madrid n\u00eb fund t\u00eb qershorit<\/a>. Finlanda do t\u2019i hyj\u00eb valles s\u00eb an\u00ebtar\u00ebsimit me m\u00eb shum\u00eb gusto e entuziaz\u00ebm; Suedia do t\u00eb nd\u00ebrmarr\u00eb k\u00ebt\u00eb hap me pak naze e si me p\u00ebrtes\u00eb.<\/p>\n<p>Qeverit\u00eb e t\u00eb dy shteteve e marrin k\u00ebt\u00eb hap pa eufori e me p\u00ebrgjegj\u00ebsi, t\u00eb nd\u00ebrgjegjshme se an\u00ebtar\u00ebsimi forcon arkitektur\u00ebn e siguris\u00eb por edhe mbart m\u00eb vete nj\u00eb s\u00ebr\u00eb dilemash dhe tensionesh n\u00eb sfer\u00ebn e siguris\u00eb q\u00eb mund t\u00eb vazhdojn\u00eb p\u00ebr dekada me radh\u00eb.<\/p>\n<p>Me an\u00ebtar\u00ebsim n\u00eb NATO, rajoni nordik dhe t\u00ebr\u00eb Europa veri-per\u00ebndimore futet n\u00ebn ombrell\u00ebn e siguris\u00eb s\u00eb Aleanc\u00ebs. \u00c7far\u00ebdo sulmi mbi k\u00ebto shtete do t\u00eb ishte sulm mbi NATO-n, si\u00e7 konstatohet nga Neni 5 i NATO-s p\u00ebr mbrojtje kolektive.<\/p>\n<p>Por, n\u00eb an\u00ebn tjet\u00ebr, t\u00ebr\u00eb arkitektura e siguris\u00eb e rajonit nordiko-rus do t\u00eb shkoj\u00eb drejt militarizimit t\u00eb m\u00ebtejm\u00eb. Do t\u00eb ket\u00eb rritje n\u00eb armatim, ngritje t\u00eb shpenzimeve n\u00eb ushtri, q\u00eb do t\u00eb thot\u00eb m\u00eb pak t\u00eb holla p\u00ebr sh\u00ebndet\u00ebsi, arsim, mjedis, etj. Do t\u00eb betonizohet ndarja Per\u00ebndim-Lindje edhe p\u00ebrgjat\u00eb Detit Baltik, gj\u00eb q\u00eb do t\u00eb shpjer\u00eb n\u00eb izolimin e m\u00ebtejm\u00eb t\u00eb Rusis\u00eb. Nj\u00eb armik i izoluar t\u00ebr\u00ebsisht mund t\u00eb jet\u00eb edhe m\u00eb i rreziksh\u00ebm se ai me t\u00eb cilin mbajm\u00eb kontakte komunikimi, sado t\u00eb rralla qofshin ato.<\/p>\n<p>N\u00eb k\u00ebt\u00eb drejtim sidomos Helsinkit do t\u2019i duhet t\u00eb rind\u00ebrtoj\u00eb raportet politike me Mosk\u00ebn, raporte t\u00eb kultivuara me ndjeshm\u00ebri p\u00ebr dekada me radh\u00eb. P\u00ebr m\u00eb tep\u00ebr, do t\u00eb rritet rrezikshm\u00ebria e incidenteve dhe sulmeve jokonvencionale, si\u00e7 jan\u00eb sulmet kibernetike. Dhe, p\u00ebrfundimisht, ka gjasa q\u00eb hyjm\u00eb n\u00eb nj\u00eb epok\u00eb akullnaje, t\u00eb nj\u00eb militarizimi neobrutal t\u00eb shoq\u00ebrive p\u00ebr dekada me radh\u00eb. Kjo gar\u00eb e \u00e7mendur e armatimit nuk \u00ebsht\u00eb ogur i mir\u00eb p\u00ebr ask\u00ebnd, e sidomos kur ke pun\u00eb me regjime kriminale e krejt\u00ebsisht joracionale si ai i Kremlinit.<\/p>\n<p>Militarizimi i vazhduesh\u00ebm i shteteve dhe i shoq\u00ebrive shpien drejt rritjes s\u00eb konflikteve t\u00eb reja dhe zvog\u00eblon hap\u00ebsir\u00ebn p\u00ebr paqe. Krejt kjo \u00ebsht\u00eb duke ndodhur n\u00eb rrethana kur Mordori i sot\u00ebm \u2013 p\u00ebr t\u00eb huazuar nj\u00eb analogji nga veprat e J. R. R. Tolkien sipas t\u00eb cilit Mordori \u00ebsht\u00eb epiqend\u00ebr e s\u00eb Keqes n\u00eb bot\u00eb \u2013 pra Kremlini, nuk tregon shenja t\u00eb zbutjes n\u00eb eg\u00ebrsin\u00eb e tij.<\/p>\n<p>A ka rrug\u00eb tjet\u00ebr, p\u00ebrpos armatimit e an\u00ebtar\u00ebsimit n\u00eb NATO? Si\u00e7 vihet re me rastin e Suedis\u00eb e Finland\u00ebs, leht\u00eb \u00ebsht\u00eb q\u00eb t\u00eb thirremi n\u00eb paqe, por n\u00eb kushtet e nj\u00eb agresioni brutal q\u00eb vjen nga Kremlini, duket se nuk ka alternativ\u00eb tjet\u00ebr p\u00ebrve\u00e7 an\u00ebtar\u00ebsimit n\u00eb NATO.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Lufta n\u00eb Ukrain\u00eb duket se i dha fund mosvendosm\u00ebris\u00eb europiane. Shtetet si Zvicra, Austria, Suedia dhe Finlanda imponuan sanksione ndaj Rusis\u00eb. Mir\u00ebpo Zvicra dhe Austria gjenden qindra kilometra larg kufirit rus. N\u00eb an\u00ebn tjet\u00ebr, Suedia dhe Finlanda jan\u00eb buz\u00eb saj. Rrjedhimisht, k\u00ebto shtete nordike i shohin me shum\u00eb shqet\u00ebsim ngjarjet n\u00eb Ukrain\u00eb dhe druajn\u00eb se [&hellip;]<\/p>","protected":false},"author":405,"featured_media":2357,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[637,643,717,671],"ppma_author":[698],"class_list":["post-1349","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-analize","tag-nato","tag-russia","tag-scandinavia","tag-ukraine"],"authors":[{"term_id":698,"user_id":405,"is_guest":0,"slug":"armend-bekaj","display_name":"Armend Bekaj","avatar_url":{"url":"https:\/\/sbunker.org\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/armend-bekaj.png","url2x":"https:\/\/sbunker.org\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/armend-bekaj.png"},"user_url":"","last_name":"Bekaj","first_name":"Armend","description":"Armend Bekaj \u00ebsht\u00eb Ligj\u00ebrues n\u00eb Departamentin p\u00ebr K\u00ebrkime t\u00eb Paqes dhe Konfliktit n\u00eb Universitetin e Uppsala-s, Suedi. Ka punuar p\u00ebr nj\u00eb s\u00ebr\u00eb organizatash nd\u00ebrkomb\u00ebtare, p\u00ebrfshir\u00eb International IDEA n\u00eb Suedi. Ka t\u00eb kryer doktorat\u00ebn n\u00eb shkenca politike n\u00eb Universitetin e Sheffield, Britani t\u00eb Madhe."}],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sbunker.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1349","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sbunker.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sbunker.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sbunker.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/405"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sbunker.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1349"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/sbunker.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1349\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1352,"href":"https:\/\/sbunker.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1349\/revisions\/1352"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sbunker.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2357"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sbunker.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1349"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sbunker.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1349"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sbunker.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1349"},{"taxonomy":"author","embeddable":true,"href":"https:\/\/sbunker.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/ppma_author?post=1349"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}